workshop med Anna María: äppelträd i metalltråd och Bellmans arbetsrum

I det fjärde avsnittet av Superskaparna fick deltagarna i uppgift att konstruera en drömfångare. Anna María gjorde ett fantastiskt fint träd i metalltråd som hon vann utmaningen med och häromhelgen höll hon en workshop med samma tema.

Jag for in till Gamla Stan, och Skillbreaks lokaler. När Anna María visade mig in i workshoprummet tappade jag hakan, för det var Carl Michael Bellmans gamla arbetsrum, och såg ut därefter: gröna väggar med massor av detaljer, guldpläterade soffgrupper med sirligt dekorerade ben, tunga mattor på golvet och kritstallkronor i taket.

I fönstren fanns travar med gamla böcker, små tennkannor och mojänger att titta på.

Föreställ er att Bellman ligger där, raklång med benen ut över ena armstödet och en hand i pannan, dikterande lidelsefulla poem om den där stackars Ulla. Nu var det tid för en lite annan typ av kreativitet.

Materialet var uppdukat så att varje deltagare fick ett eget set med sybåge, koppartråd och tång. Det kändes väldigt lyxigt.

Anna María visade och berättade om hur hon brukade tänka när hon konstruerar träden. Bland workshopdeltagarna fanns bland andra Malin, Karin och Freja!

Jag skissade upp ett snabbt äppelträd och besköt förskjuta min stam lite åt vänster. Sen tvinnade och tvinnade jag koppartråden tills tummarna värkte.

Avslutade med en pärlfrans.

Bordet bar spår av ohämmad skaparglädje och det var väldigt roligt att se hur olika alla träd blev även om grunden var densamma.

Det var svårare än jag tänkt att få till den sneda trädstammen och jag fick frångå skissen lite.

Jag klippte faktiskt bort pärlfransen också för att jag tyckte den blev lite fjösig (jag knöt så många knutar att den blev kortare än jag planerat). Övrig minnesanteckning: skaffa vitmålade golv för produktfotografering!

Vi hade två och en halv timme på oss att göra träden och flera hade nog gärna suttit kvar längre. Anna María hade gjort sitt på en timme under inspelningen av Superskaparna och hur det gått till förstod varken vi eller hon!

Innan vi gick till tåget tog jag en mobilbild för att kunna få plats med och visa er hela rummet. Magnifikt, inte sant?

Men allra finast var nog en lilla vrån utanför, med en fåtölj helt i Anna Marías accentfärg.

Eller så var utsikten finast.

Eller innergården.

Eller hela huset. En inspirerande workshop i en inspirerande miljö var det i alla fall! Anna Marías egen berättelse från kursen kan ni läsa här!