Den senaste tiden har jag broderat så många stora projekt, och ofta med ett viktigt Syfte. Broderi är ett underbart medium för att kommunicera tankar, känslor och kunskap, men ibland blir en ju lite mätt på att försöka förändra världen hela tiden.
Så när jag, trött och snorig och med avgrundens bihålevärk, satt och tittade ikapp senaste säsongen av Orphan Black fick jag ett häftigt infall att bara göra något litet, alldeles för min egen skull. Eftersom kaninen är mitt skyddsdjur och min själsliga kompanjon blev det en sådan, på ett prickigt linnetyg jag fått från ReTuna.
Det var så roligt med ett miniprojekt att jag pausade Netflix och gick för att leta efter en lämplig dragkedja, och vips så hade jag sytt en liten saksamlarpåse!
(Vifslan var behjälplig vid fotograferingen som vanligt.)
Jag fodrade den med ett annat ReTuna-tyg. Rosor på svart bomull.
Beatrice frågade mig för ett tag sen hur jag får med mig mina broderigrejer runt och här är svaret! Jag har tidigare använt mig av modern life is rubbish-påsen men sen dragkedjan gick sönder har den varit mer besvärlig än behjälplig att ha med sig. Eftersom jag alltid varit bättre på att göra nytt än att laga (jag kan gå i månader med en tappad jackknapp eller trasig tröjärm) var det lika bra att jag sydde en ny förvaringspåse åt mig, och eftersom allt jag använt är återbruksmaterial blev det billigt både för mig och jordklotet.
Design Sponge har gjort en bra beskrivning på hur du syr en egen saksamlarpåse.
I påsen stuvar jag sen ner sybågen, det pågående broderiprojektet, lite lämpliga garner, märkpennan och min plåtask med blandade reststumpar (a.k.a. trassel). I det virrvarret förvarar jag även min lilla broderisax i guld och ett par extra nålar. Och det är egentligen allt som behövs – med allting samlat i en påse är det lätt att få med sig den till föreläsningen eller tågresan.
Detta blir också mitt bidrag till Fredrika på vindens Sypepp!
Lämna ett svar