mina hjältar

Sedan i torsdags är jag utexaminerad Levande Verkstadspedagog. Vilken magisk mäktig märklig vemodig känsla.

Jag kommer aldrig kunna tacka mina lärare nog. Vilka hjältar! Jag har utvecklats tekniskt, estetiskt, personligt och emotionellt under de här två åren, mycket tack vare LV-metodiken och deras pedagogik. Eftersom jag omöjligt kan formulera allt jag känner i ord tog jag en stund och broderade in alla tankar i varsin saksamlarpåse som jag gav dem på avslutningen.

Suz, Ulrika, Magnus och Lisa. Med redskap som för alltid kommer att påminna mig om dem.

Suz fick saxen och garnnystanet.

Magnus fick yxan, kniven och navaren.

Lisa fick paletten.

Ulrika fick en vas med penslar och spatlar.

Alla påsar har ett svartvitrutigt bakstycke och dragkedjor från min mormors gamla förråd.

Ulrikas och Lisas foder är från den blommiga svarta klänningens fjärde liv (omnämnd här).

Suz och Magnus foder är en spillbit blåbärsris jag fått av mormor.

Storleken varierar mellan ca 15-17 x 17-19 cm.

Tack, fantastiska ni.