ett halvt dussin mot ett halvt dussin och sen en riktig skatt

Jag har dubbelfyndat.

Först sålde jag mina hästglas på Tradera. De är döfina, men för små, så de fick bo hos någon annan. Samma dag som jag lämnade in paketet budade jag hem någonting annat…

En stor låda Felix pannbiffar!

Nehej, bara tidningspapper.

Och sex Muminglas!

Vi hade såna här när jag var liten men alla har gått i kras. Jag har hittat tre stycken på loppis, blivit norpad på ett rätt under näsan på mig av min egen mor, och nu alltså ropat hem ytterligare sex stycken. Värt att byta sina hästglas mot alla dagar i veckan!

När jag gick för att hämta paketet med pannbiffarnajagmenarglasen tog jag en sväng via Stadsmissionen. Och där stod den. Den hade kostat 16 kronor och 50 öre när den kom 1962. Nu sa prislappen 800 kronor och därav är den min näst dyraste bok (efter Waits/Corbijn ’77-’11). Vad i all världen kan vara värt så mycket pengar, undrar ni, och det finns naturligtvis bara ett svar:

Bilbo, med Tove Janssons illustrationer.

Den här boken existerar i stort sett inte – och finns den så kostar den minst alla pengar i världen (Hille berättade att hon försökt få tag i en på Tradera, men att den gått upp i över 2000 kronor). Jag har faktiskt, makalöst nog, varit ägare av den en gång tidigare, men då jag även är Världens Bästa Dotter gav jag bort den till min mor i julklapp. Ett tufft beslut, som ni förstår (lite som med Sniff och Cedric).

Det känns bättre nu!

Om jag var drake vore det den här boken jag vaktade.

Hur glad jag är? Såhär glad. Saftkalas och högläsning på det!