döden döden döden
Jag hade en ful liten duk som jag plockat med mig nån gång när jag köpte en hel kasse textilier för 80 spänn på Röda Korset i Skärholmen.
I förkylningsdimman tog jag fram den, och började brodera frustrationen. Mitt favoritmantra.
Instagrammade det hela, och fick napp på kroken! En följare blev kär och ville ha broderiet, applicerat på en tygkasse.
Sagt och gjort. Jag zickzackade med grönt.
Sydde en liten innerficka.
Och snipp snapp snorum: tygkasse.
På måndag flyttar den norrut till Nea.
Freja
13 oktober, 2014 at 21:40Hahaha, den blev ju kanonbra! Enligt ryktet är det här vad Astrid Lindgren sa i telefon till varandra varje gång de pratades vi. Då hade de liksom pratat klart om det otäcka i livet och kunde fortsätta med annat…
Alicia Sivert
21 april, 2015 at 19:41Men hur kunde jag missa att svara på denna kommentar! Kanske var jag för starstuck… Astrid alltså, ständigt är hon med på ställen en inte ens visste om! Jag använder "döden döden döden" ganska ofta men mindes inte sammanhanget från vilket jag fått orden. Det här ska forskas vidare i – tack!