they tumble blindly as they make their way across the universe

Nu har jag äntligen och alldeles för sent sett Across the Universe (2007). Jag visste inte annat än att namnet var kopplat till the Fab Four men att historien var fristående och handlade om något annat, men tyckte Beatleselementet var skäl nog att kolla upp den.

Sagt och gjort. ”Något annat” visade sig vara en konstnärlig kille från Liverpool som far över till Amerika att söka sin bortsprungne far men istället möter kärleken och en massa smådestruktiva vänner. Allihop bor i kollektiv i New York hos en sångerska och lever ut rock’n’rolldrömmen med sex, droger och Beatlesmusik.
Hela filmen kompas av Beatlescovers, och mycket mycket fina sådana med personlig prägel och gott om själ. Jag skulle vilja bädda in favoriterna i inlägget men jag tycker så mycket om allihop att jag istället hänvisar till hela albumet på Spotify.

Själva filmen är ingen rak och rät spelfilm, utan musikal med många psykedeliska och fantasifulla inslag. Ungefär halvvägs möter huvudpersonerna Mr. Kite i en enda snurrig, lite Burtonisk Sgt. Peppers-härva och därefter är det LSD för hela slanten. Det snurrar och är färg överallt och alltihop är både spännande, otäckt (med pågående Vietnamkrig och våldsamma sammandrabbningar mellan motståndsaktivister och poliskår) och rakt igenom njutningsfullt.

Kan inte annat än rekommendera den starkt, till alla som gillar Beatles, sextiotal och filmer som inte bara är klarspråk och vinkelräta linjer. Himla vackert. Den lämnas inte tillbaka än på ett tag.