taklampa i rotting

I två vintrar levde vi utan takbelysning i sovrummet. Ni minns kanske att vi hade en discokula över sängen? Festligt, men inte så praktiskt när en ska dammsuga en mörk januarikväll. Anledningen var att jag inte kunde hitta någon skärm som såg ut som jag ville, allra minst begagnad. Jag tänkte mig en taklampa i rotting, korg, strå eller något annat naturmaterial som kunde passa ihop med sänggaveln och bryta av mot den blåa väggfärgen.

Så stod jag en dag i morfars ateljé på Gotland, och där låg en rulle rottingväv. En annan dag gick jag för att slänga återvinningen och någon hade tömt halva sitt bohag bredvid sopkärlen. Knappast något att uppmuntra, men just denna gång låg det en lampstomme där! Två enkla svart ringar, en lös och en med armatur.

Så jag slog ihop två återbruksmaterial och började sy fast rottingväven mot lampstommen. Det var helt olidligt klurigt i början då rottingen ville krulla ihop sig till ett rör (jag borde ha blött den innan) och fransa upp sig samtidigt som jag hade behövt minst fyra händer för att hålla i allting. Men det gick lättare allteftersom. Vill du prova detta hemma så ta hjälp av en vän eller många klämmor, säger jag!

Och när alltsammans satt ihop var jag så himmelens nöjd att rivsåren på armarna gjorde detsamma! Faktiskt så nöjd att jag nu går och kikar på alla andra rum, om det skulle kunna passa med en taklampa i rotting där också..!