I onsdags kom Andreas mamma förbi, med sin mammas gamla syskrin!
Det hade bott i förrådet och inte blivit mycket rotat i på några decennier. Innehållet bestod mest av gamla axelvaddar, några stoppgarner, slöa resårband och nötta bomullstrådar.
Men också dessa magnifika saxar. Så professor Trelawney!
Medan axelvaddarna fick gå döden till mötes sparade jag saxarna, en handfull pärlemorknappar och några fina plåtburkar.
Samt denna magiska lilla glaspärla i sitt mässingshölje!
Efter en utvändig skrubb var själva hinken fin och redo att fyllas på nytt.
Men locket var fuktskadat och alldeles mjukt, så det åkte i soporna.
Det övre hyllplanet fick bli redskapsförvaring på balkongen istället.
Och själva hinken tror jag skulle bli världens finaste kruka! Jag målade en akvarell för att prova hur den skulle se ut om ca fem år när mina citronträd vuxit sig stora. Mycket bra! Tills dess får jag kanske investera i någon annan liten buske.
Är det någon vintagekunnig som kan åldersbestämma syskrinet?
Lämna ett svar