18 maj, 2012
In
Uncategorized, Verandaliv
ständigt dessa fjäderfän
Vid sjutiden härom morgonen vågade sig den sista koltrastungen upp på taknocken.
Färden gick via utemöblemanget
för lite faderlig uppmuntran
och småningom ut i buskarna och den vida värden.
Så här finns ett rum ledigt.
Candy
30 maj, 2012 at 12:08Åh, vilka söta. Och den tredje bilden är så himla rolig! ^^
Emilie
22 maj, 2012 at 21:27Så ynklig han ser ut utan stjärtfjädrar! Bor Horace fortfarande kvar?
Alicia Sivert
22 maj, 2012 at 21:36Tack alleman! Visst vill man bara ta upp en och gosa?
Emilie: Inte på fågelbadet, men de utvecklas ju så fort nu så han har säkert tappat frisyren och flyger bättre. De håller till ute i buskagen men dyker upp på uteplatsen med jämna mellanrum och hämtar russin, sover i syrenen och håller på.
Jessica
22 maj, 2012 at 18:18Vilket underbart inlägg!
Ebba
22 maj, 2012 at 17:32Jag flyttar in :3
Sandra
21 maj, 2012 at 09:41Naa va rart :)! Snygga bilder!
Regnboge
20 maj, 2012 at 08:53Åh, at det går an å vere so fin som ein liten fugleunge. Flotte bilete!
Jessica
18 maj, 2012 at 19:21Gud vad söta de är med sina små obefintliga stjärtfjädrar.
Och med risk för att låta som mostern som kniper folk i kinderna – vad snabbt de växer!
Plus, tackar så hjärtligt för kommentaren! Du är nog den bästa komplimanggivaren jag vet, känns så himla ärligt och riktigt att man blir lite sprittig i tårna.
Vicky
18 maj, 2012 at 18:41herregud. så. söta.