Rönninge by: Pettson-pittoreska hus och glada getter

En solig marsdag åkte vi till Rönninge By i Täby. En gård med anor från 1600-talet som huserar massor av djur av svenska lantraser. På helgerna har de öppet för besökare.

Vi började i ladugården och jag var den enda som vågade klappa tjuren.

Jag tycker mycket om kor och fjällkor är de finaste som finns. Nu blev jag sugen att fortsätta brodera på bilden jag påbörjade för tre år sen men aldrig fullföljde. Saken gjordes knappast sämre av att korna hette Tofslan och Vifslan (precis som våra katter!), Snusmumriken och Filifjonkan!

Jag hade Andreas och svärfamiljen med mig. Vi fortsatte till klapphagen där även minsta ungen ville klappa getter.

Näst minsta ungen också.

Så gosigt!

Förutom alla kor, gårdskatten utan svans, hästar och getter jag försökte hinna titta på cirklade det två havsörnar ovanför oss. Det hela var väldigt upphetsande och jag sprang i cirklar för att hinna titta på allt.

Stallarna var så väldigt fina, med hönshus som tagna från Pettsons gård.

En get gjorde glada galoppskutt runt i sin box när vi kom för att hälsa.

Han ville inget hellre än att kela och jag ville inget hellre än att ta med honom hem.

Det fanns kaninungar som fick rösten att liksom förlora magstödet helt.

Och ponnysar som vilade i solen.

Jag hittade ett litet hus, perfekt att måla av.

Och fast det ännu bara var mars låg solen på så det gick att fika ute på backen.

Andreas och jag beställde våfflor. Eller våfslor som vi säger i det här hushållet där vi har kattnamnsrelaterade talfel. Andreas säger det även när han beställer glass på stan. ”En våfsla med en kula salt karamell tack”, till exempel. Det är väldigt roligt!

Rönninge By var en dröm för den som älskar djur och Pettson-pittoreska miljöer. Jag var så exalterad av alla gulliga djur och fina hus att jag blev totalt utmattad och var tvungen att dricka en dubbel dos kaffe och ligga i soffan en lång stund när vi kommit tillbaka. Hit ser jag fram emot att återvända igen och igen!