arton smaker & en hel kanna te
En gång för väldigt länge sen, strax efter tidernas begynnelse, i ett helt annat liv på en helt annan plats studerade jag (som var en helt annan person) vid universitetet. Det känns ännu mer främmade och surrealistiskt än jag just beskrivit det, men jag har lite ordhäfta såhär på kvällskvisten.
På den psykologiska/psykedeliska/psykotiska institutionen fanns det gott om studenter som var bra mycket äldre, bra mycket klokare och bra mycket mer välordnade än jag själv. De flesta var sambos och särbos och förlovade och en eller annan var gravid eller hade redan barn. Själv var jag bara väldigt förvirrad och väldigt bortkommen och lite besviken över att det aldrig kändes ens lite som att gå på Hogwarts.
Mitt bland alla perfekta människor hittade jag en tjej som var precis lika lyckad som de andra men åtminstone bara ett år äldre än jag själv och som jag fungerade sådär ovanligt bra tillsammans med. Vi gjorde en laboration om ’sambandet mellan stress och prestation’ ihop, insåg att vi delade en hel del fascinationer och intressen och blev Bästa Bänkkamrater under återstående föreläsningar. Tjejen hette Lena och hade världens kanske allra finaste ljusblå ögon.
När kursen var slut for Lena till Uppsala för att studera till läkare och under den evighet/det halvår som gått har vi haft mycket dålig kontakt och inte setts en enda gång. Tills nämnda fröken meddelade att hon skulle spendera sommaren i Stockholm och vi bokade ett datum i augusti för reunion.
Så idag for jag till staden för att möta upp den blivande doktorn och i hennes sällskap göra Stockholms redan riskfyllda caféliv ännu lite farligare. Det blev trerättersfika som började i Kungsträdgården med en hel kanna te och varsinn kardemummabulle, fortsatte med glass i en portuppgång i Gamla Stan medan regnet öste ner framför tåspetsarna och avslutades med en dubbel espresso + kaffeglass (för min del) och en latte + blåbärssorbet (för Lenas del) på ett Södermalms-glasseri med arton smakers utbud och en himla tjusig glassförsäljare.
Däremellan hann vi besöka och onödighetsshoppa nostalginödvändigheter på The Old Picture Company, Serieslussen, Åhléns och i en eller annan second hand-butik, prata psykologi, medicin, arbete, fotografi, stora hundar, sjömansklänningar, Harry Potter, singelliv och män med skägg, samt ha ännu trevligare än vi hade under alla varma kläder och all ångest i vintras.
Det var en så infernaliskt fin dag att jag var tvungen att skriva en lång text utan slutkläm om den.
