finemangmang 17 & förpinnat 1 till 2

Eftersom vintern är här och helvetet därmed brakat loss över alla våra arma själar är det svårt att hålla igång finemangmanglistor och annat glättigt. Därför påbörjar jag nu min förpinnatlista, där jag ska samla allt som är värdelöst, odugligt och allmänt förargelseväckande. Inspiration får jag från min vän Annas eminenta kollektion av ’Värdelösa saker’ och nåt budskap har jag inte.

För att inte göra övergången för svår för er börjar jag helt enkelt med ett inlägg av både finemangt och förpinnat. Håll i er.

Finemangmang
17. Vägen till jobbet. Förutom tågresan och hinderlöpningen genom Centan och över Sergels torg så är det alldeles underbart att ta spårvagnen (förutsatt att den fungerar) längsmed Strandvägen, över bron och ut på Djurgården. Istället för att åka in till betongdjungeln far jag (eller promenerar under en bra dag) längsmed kajen med alla gamla träbåtar och genom alléerna ut till Skansen. Från själva restaurangen har jag dessutom utsikt över hela Södermalm, med solnedgång och allt (förutsatt att jag inte har någonting att göra – vilket jag alltid har). Det är värt mycket.

aliciasivert alicia sivertsson djurgården skansen solliden gröna lund höst mälaren
Jobbet (Solliden ligger ganska centralt i bilden, en och en halv cm till vänster om ”tornen” – som är åkattraktioner på Gröna Lund), fotat i höstas.

Förpinnat
1. Sista metrarna av vägen till jobbet. Jag har en pakt med mig själv om att alltid ta trapporna upp från Skansenentrén till Solliden istället för rulltrappan. Det är cirkus 226 steg uppför, vilket till en början inte är så farligt. Det är när man är försenad, eller bara har de sista 20 stegen kvar som det blir obehagligt. Precis innan toppen hamnar man nämligen i perfekt position för att känna odören från babianberget i hela sin nyansrikhet. När man har överlevt hela SL-resan, spurtat uppför 206 trappsteg och flåsar och flämtar som värst möts man alltså av den fräna, påträngande och svårignorerade lukten av, ja, apbajs. Välkommen till arbetet!

2. Att vara 20. Surfade in på sl.se för att se över priserna för deras årskort. Surfar vidare till planka.nu. SL ska ha 7280 kronor (nej, inga decimaltecken) för att låta mig stå och vänta i ur och skur på ett helvetesfärdmedel som aldrig kommer och aldrig avgår och aldrig anländer och alltid är smockfullt. Helst ska jag ha det här kortet i januari, månaden då jag också ska betala min terminsavgift för ridningen på 6400 kronor. 7280 + 6400 = 13680 riksdaler. Och däremellan kommer jul. Och jag har en timlön på 56 kronor efter skatt. RÄKNA SJÄLVA. Att jag som 20-åring snart kommer tjäna mer än 56kr/h (alltså typ 68kr/h) känns inte tillräckligt upplyftande.

Fattas bara att jag måste göra en rotfyllning (FÖR JAG HAR INTE GRATIS TANDVÅRD LÄNGRE).

Helvetesavskumsavkommeuppstötning!

9

tisdag

aliciasivert alicia sivertsson kungsgatan jul december
Idag har jag och mamma julhandlat, fikat på stan och sett Dramatens uppsättning av Shakespeares ’Stormen’. Den sistnämnda var lite svårbegriplig men fina Jonas Karlsson var suverän som Caliban.

2

världsherravälde & vinklad reklam

En gång sa min pappa, med hemskt ödesdiger och allvarsam stämma, att allting som skrivs och görs på Facebook arkiveras. Han fortsatte, om möjligt ännu mer dramatisk, med orden ”ett av communityns främsta syften är att lagra information om dig för att kunna…”

Jag förväntade mig det värsta.
”… kartlägga befolkningen.”
”… göra rättsväsendet oövervinnerligt.”
”… ta över världen.”

Istället fick jag
”… skicka vinklad reklam”.

Jag skrattade så mycket åt antiklimaxen att pappa blev lite sur.

Ärligt talat älskar jag vinklad reklam. Jag tycker det är fantastiskt att min annonslista består av det senaste Harry Potter-legot, Tom Waits-tröjor, turnédatum för Einstürzende Neubauten och billiga London-resor istället för Viagrareklam och tips på bantningskurer. Jag önskar all reklam vore vinklad, då skulle jag fynda, slippa leta och framför allt inte få totalt ointressant information nerkörd genom halsen och vidare ner i andningsorganen precis hela tiden.
Spotify, för att ta ett exempel, borde lägga mer tid på sin reklam, för om de såg över mina senaste lyssningar eller spellistor och stjärnmarkeringar och anpassade reklamen efter dessa skulle jag hitta nya band och bli glad istället för att gå fullständig bärsärk över att de trycker in Värsta Hip Hoparens Senaste Helhippa Platta mitt i mitt introverta Tom Waits-missbruk eller hela Panta-Mera-sången emellan White Room och Louie Louie i min noga avvägda och näst intill fulländade sextiotalsplaylist. Om de däremot smög in Screamin’ Jay Hawkins och annat närrelaterat hade jag sett fram emot avbrotten. Tänk på det Spotify (jag vet att ni läser).

Hur som haver fick jag idag syn på en ny annons i Facebooks högerspalt: ”Ladda ner Elvis ringsignaler till din mobil”.

Jag är alldeles för oteknisk för att konvertera låtar till ringsignaler och få in dem i mobilen (herre gud, storknar vid blotta tanken), men har i ett antal år drömt om att ha introt till the Kinks ’You Really Got Me’ som samtalsmeddelare. För ett år sen fixade min fina vän Tobbelito så jag nu och för all framtid har de första tre tonerna av the Rolling Stones ’Start Me Up’ som sms-signal och nu hittade jag deras ’She’s a Rainbow’ för 25 ynka och väldigt lyckospridande kronor. Det gjorde inte så mycket att hemsidan inte hade Kinks, för när man ringer mig nu låter det som hundra röda ballonger och vita kaniner och vimplar och fanfarer och färggrann konfetti och grädde och strössel och ett körsbär ovanpå. Jag kommer aldrig mer att svara i telefon – bara dansa.

Tack facebook. Och viva den vinklade reklamen!

5

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.