Ni vet när en gammal bekant hör av sig med frågan ”Kan du bygga ett träd som är ungefär 70 cm högt med korta grenar och ett hål stort nog för en hund att stoppa in huvudet i och med honung som rinner ur hålet?” Då är det självklara svaret ”Jajamen!”.
En jättemärklig beställning, kan tyckas, men Ronja håller på med hundsport och hon behövde ett Nalle Puh-inspirerat honungsträd till sin och tollaren Disneys show. Jag fick frågan redan i början av hösten och har haft gott om tid på mig att tampas med alla möjliga och omöjliga idéer om hur en kan konstruera ett portabelt men hållbart, enkelt men trovärdigt, lätt men stabilt träd. Efter att ha vänt och vridit på tankarna, frågat alla jag känner och nästan givit upp projektet sprang jag på den här fruktansvärt fula men nästan löjligt ändamålsenliga tingesten på Huvudsta loppmarknad:
Något slags korgstolspiedestalsbord med hyllplan i. Lätt men stadig, lagom hög och med ett hål mitt i. Så jag virade ståltråd och tidningspapper om vartannat, maskeringstejpade och fick så en stomme att täcka med papier-mâché. Jag gjorde så många lager jag orkade för att få konstruktionen så stark som möjligt.
Väntade tills allt hade torkat, målade, klippte löv ur en gammal grön fleecefilt som jag trädde på ståltråd och limmade på grenarna.
Häftpickadollade fast ett svart tyg på insidan och lät lite smältlim rinna från hålets öppning. Målade gult.
Gjorde två små bin av lufttorkande lera och en mycket liten stuvbit silvertyll.
Och sedär, en ganska hiskelig tingest men med vissa likheter med ett träd med ett hål stort nog för en hund att stoppa in huvudet i.
Det garanterat märkligaste jag byggt!
