bagarkyssar och stoppsvampar på Skansens höstmarknad 2016


Den sista helgen i september var det dags för Skansens traditionsenliga höstmarknad!


Det är en mat- och prylmarknad anno 1900-talet som går av stapeln nere vid Skånegården och nu var där fullt av folk som åt bagarkyss (en bättre form av äppelmunk) och kanderade äpplen, dragspelsmusikanter som bjöd till dans i höet och barn som tävlade i spikning och porslinskastning.


Vi gick vårt varv och tittade på alla saligheter. Historiska Kompaniet hade som vanligt det bästa marknadsståndet med mässingspinaler, strumpstopparsvampar, båglösa glasögon och guldknappar i små prydliga knippen.


De flesta i vårt höstmarknadscrew hade varit där redan på lördagen, då jag jobbat, men Den Sensationella Lisa hade inget emot ett andra besök. Lille John hade tyvärr försovit sig och försmäktade på någon skärgårdsö men Andreas övertog hans roll som höstmarknadshunk som tur var!


Det fanns rotfrukter i solens alla färger.


Pumpor.


Och fina svampkorgar jag spanade länge på. En sån rundad till höger hade jag som liten och efter noga övervägande beslöt jag att försöka hitta en på loppis istället, eftersom det nog redan är färdigplockat för mig den här säsongen.


I ett stånd hittade vi leksaker från förr – små handsnidade hästar.


Och en retsticka! Med en liten virknål ska en försöka haka tag i gummisnoddsöglan inne i röret – jag avslöjar inte hemligheten!


Sylt och korv och ost och knäckebröd i mängder!


Men ärligt talat är utbudet ganska likt från år till år, så vi knatade iväg till smedbacken där det var lite mer action!


Kolla denna alvkrona liksom!


Sen vi ätit varsin bagarkyss styrde vi kosan mot Skånegårdens baksida, via Gotland.


Lisa ville klappa får!


Någon hon inte var lika glad att återse var den här gynnaren! När hon jobbade uppe i bodarna på Bollnästorget om vintrarna var ekorrarna ökända tjuvar som knyckte muffins och trampade i glasyren på morotskakan. Jag som jobbade inne i en restaurang hade mer problem med påhälsande påfåglar.


Så gick vi upp till fäbodvallen för att träffa mitt favoritdjur: fjällkon!


Så himla oändligt fina alltså.


Jag behövde inte flörta länge innan hon reste på sig och kom fram för att bli kliad.


Under tiden försökte Andreas övertyga några andra favoriter att följa med hem i handväskan.


Kuckeliku!


Och så den här lilla kvantingen sen då!


Men nu trummade Lisa på klockan, det var dags för matning! Vi sprang förbi älghägnet bort till lappugglorna. Kolla vad nöjd han är på högra bilden!


Här är fotot jag använde som referens för min målning senare.


Lappugglornas musmåltid fick även våra magar att knorra, men utbudet av vegetarisk mat är det tyvärr inte sådär oerhört stort på Skansens marknadstorg. Vi beslöt prova Stora Gungan som skulle ha en grönsakssoppa för dagen, men den smakade gammal strumpa faktiskt! Hur sjutton man nu misslyckas med soppa.


Tur att sällskapet var bra!


Så avslutade vi med en runda i stadskvarteren.


Det var visning i flera hus som inte är öppna till vardags, så trots att jag och Lisa båda jobbat på Skansen och gått guidad tur (och även spökvandring!) fick vi se några helt nya saker!


Och sen sa vi tack och hej för i år!

Inlägg från tidigare år:
sjömanskragar och kanderade äpplen på Skansens höstmarknad 2014
snidade träslevar, spik och tisdagsost på Skansens höstmarknad 2013
hattar med flor och karameller i pappersstrut på Skansens höstmarknad 2012

21

den kreativa veckan 40/2016: färgsortering och decemberplaner


Jag inledde den här veckan mitt i ett målarflow, och gjorde så en blåmes mot frostig ridå. Det var kul men lite halvhjärtat och blev aldrig färdigt, men jag hade behövt maskeringsvätska för att göra det här motivet så som jag vill ha det – kanske är det något jag ska införskaffa och prova!


Sparvhöksbroderiet jag påbörjade förra veckan har känts slarvigt och oinspirerande och därför blivit liggande, men att temperaturen i Stockholm gick från högsommarvärme till novemberkyla på en kvart triggade igång mina julkänslor och så började jag rita upp ett korsstygnsmönster istället!


Jag har provbroderat också, men det här är skisser till nåt större och lite hemligt som jag tänkte visa er i december, så nu får ni inte se mer!


Inspirerad av besöket vi gjorde i mitt syskrin för ett par veckor sen, och på fruktlös jakt efter broderigarner i ull (jag ska yllebrodera för första gången nästa helg!) har jag färgsorterat garnerna i bottenlådan. Det är ett litet litet steg mot en mer hanterbar materialförvaring vilket känns skönt.


Och så har jag börjat virka på en grej jag velat göra sen i somras!

Vad jobbar ni på just nu?

28

lappuggla i höstlandskap

Great grey owl watercolour by Alicia Sivertsson. lappuggla strix nebulosa aliciasivert alicia sivert akvarell aquarelle water color water colour watercolor owl uggla måla målning painting konst art
Det är svårt att ringa in riktigt vad det är jag gillar med ugglor utan att upprepa gamla klyschor, men är det inte magiskt att det finns så stora fåglar som en ändå nästan aldrig får se? Lappugglan är en av mina personliga favoriter. Jag har tidigare tolkat den i stygn, och i förra veckan gjorde jag ett försök i akvarell.

Great grey owl watercolour by Alicia Sivertsson. lappuggla strix nebulosa aliciasivert alicia sivert akvarell aquarelle water color water colour watercolor owl uggla måla målning painting konst art
Lappuggla i höstlandskap, akvarell på papper, 29,6 x 20,7 cm.

Great grey owl watercolour by Alicia Sivertsson. lappuggla strix nebulosa aliciasivert alicia sivert akvarell aquarelle water color water colour watercolor owl uggla måla målning painting konst art referensbild jämförelse
Jag har bara sett en enda uggla (kattuggla) i det fria, när jag var på ugglevandring med Stockholms Ornitologiska Förening en sen februarikväll förra året, och har därför fått arbeta med en referensbild från Skansen, men i framtiden drömmer jag om att få träffa en fri lappuggla!

Great grey owl watercolour by Alicia Sivertsson. lappuggla strix nebulosa aliciasivert alicia sivert akvarell aquarelle water color water colour watercolor owl uggla måla målning painting konst art

11

jakten på kantarellerna

Gillar ni långa inlägg med massor av bilder på svamp och katter? Bra! Här kommer ett:


En söndag i september tog vi pendeltåget söderut för att plocka svamp. Tobias mötte upp oss med bilen och körde oss ut till sitt föräldrahem, en röd drömvilla invid kanten av ett fält.


Vi drog på oss kängorna, hängde en svampkorg över armen och begav oss ut i spenaten.


”Vi” var alltså den där gula bananen som jag är förlovad med, jag och så Tobias. Katten Trisse fick inte följa med, men ni kommer få möta honom senare så oroa er inte!


Upp och ner över stock och sten bar färden.


Och vi såg massor med svamp, men ingen vi var vidare sugna på att smaka.


Var är alla kantareller? undrade Andreas, som var klädd som en kantarell men ändå inte lyckades locka några till sig.


DÄR är kantarellerna! skrek Tobias som visste var man skulle leta.


De var varken många eller särskilt stora, men de ingav hopp!


Nu var det dags för en fikapaus. Vi klättrade högst upp på en knalle med utsikt över skogen, drack termoskaffe och åt bulle. Tobias berättade om alla sina barndomsbravader.


Sen fortsatte jakten!


Jag var nog inte till så hemskt mycket hjälp, utan fotade mest allt som var fint.


Fyndade natursmycken.


Och skvallrade med ortsbefolkningen.


Men det andra kantarellstället hittade faktiskt jag! Och blev så exalterad att jag glömde fota. Sen hittade Andreas ytterligare några småttingar som gömde sig under ett stickigt barrtäcke.


Och sen hittade jag mitt bästa skogsfynd någonsin! Ett rådjurshorn!!!


Med en sån skatt i fickan och kantareller till åtminstone några måltider i korgen beslöt vi vända hemåt!


Tillbaka i den röda villadrömmen möttes vi så äntligen av katten Trisse, keligast i hela Sverige!


Han spann som en torktumlare och ville inget annat än att bli runtburen.


Vi blev bjudna på hemkokt linssoppa.


Och fick nybakad morotskaka till efterrätt! Livet var lite för bra för att vara på riktigt.


Sen skulle svampen rensas. Andreas invigde julklappskniven.


Jag hjälpte till lagom! Foto av Andreas Fagersvamp.


Sen var det dags för Trisse att dra ut på sorkjakt, och för oss att fara hem och laga kantarellpasta. En hel kasse åkeräpplen fick vi med oss och så vinkade vi adjö!

24

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.