oktoberkväll
Ett poem, ett kärleksbrev och en vädjan
presenterad först en månad i efterhand när allting åter stormar
En förnimmelse av
doften av dig
om jag pressar näsan djupt ner i kudden
Ett hårstrå på handfatskanten
ett vattenglas på nattduksbordet
En halvfärdig målning som stirrar på mig när jag kliver in genom dörren
till en tyst lägenhet
Bärnstensögon
Fridfullt stormande
Kvävande tryckande tomt och tyst
i rummen där du fattas
på balkongen där du inte står
i sängen där lakanen är i oreda
Kryper in i din t-shirt
drömmer om att
borra näsan i
ditt hår
smeker dina skuldror i tomma luften
Flyg säkert
Njut och lev ut
Hitta de små lapparna
jag gömde i dina strumpor
mellan sidorna i din bok
bakom ditt öra
Kom hem snart
Och
stanna
stanna
stanna.
Alicia Sivert
19 november, 2013 at 12:12<3
Anna
13 november, 2013 at 23:52Finaste kärleksdikten jag läst på år och dagar! Och så fint att du är glad.
Jessica
13 november, 2013 at 12:20Jättejättefint.
marie
10 november, 2013 at 22:00<3 <3 <3
är mållös.