—
hej då
Comments
5 svar till ”min mest speciella vän”
-
det som hönsmamman sa säger jag ^
.. fast som din hönssyster (?)
jag tycker så mycket om dig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. du är underbar, du är så mycket jag beundrar, du är så vacker in och ut. huden och inälvorna samtidigt, okej? -
Bästa hönsmamma!
Gränslöst mycket tack för dina ord. Det är till stort stöd att veta att du som är så klok läser och skickar en tanke.
Jag ska ta tid på mig att ta till mig allt du säger – beröm som visa råd.
Tack. -
Hej. Jag känner inte dig. Har nyss börjat läsa din blogg. Halkade hit via länk från andra bloggar jag läser. Njuter av poetiskt språk, massor med humor, insiktsfulla tankar, och fantastiska foton.
Jag är gammal nog att vara din mamma, och nu känner jag mig lite som en (höns)mamma också när du inte "hör av dig" på flera dagar, i ett läge när vi också vet att du har mycket att vara förtvivlad över. Jag har ju förstått att du, som så många fantastiska människor, har en skör själ och en extraordinär emotionell känslighet.
Du: var riktigt rädd om dig. Försök vila trygg i att du är en enastående person. Ta emot utsträckta händer. Kanske rentav professionell hjälp? Det hjälper att skriva av sig och prata med goda vänner. Men ibland kan man behöva mer än så. Kära du. Önskar dig allt gott, nu och för framtiden. Hoppas sanart få läsa dina texter igen.
-
Vågar man fråga hur han försvann, eller är det helt fel tillfälle? / Caroline, Devonshire. Du vet vem jag är, Alicia. Åh jag beklagar verkligen. Det är så många som har försvunnit. Så mycket dåligt som har hänt. När ska det ta slut?
-
Tänker på dig en massa, fina Alicia, hela tiden.
Lämna ett svar