midsommar i München: marknad och en första glimt av alperna

München, juni 2016.

Den andra dagen i München, själva midsommaraftonen, besökte vi Viktualienmarkt, en marknad med mat och diverse i hjärtat av staden.

Det var trettio grader varmt och torget pulserade i heta ångor från solen och grillarna.

Där fanns flerfärgad potatis i långa rader.

Prylar och pinaler.

Alla sorters svamp i färsk, konserverad och tillagad form.

Och mitt favoritfenomen från resan: svamp i svampburk.

Så himla festliga, och jag ångrar såklart att jag inte köpte med mig någon.

Mamma och jag dök in i en trädgårdsbutik och förfasades över hur billigt allt var och att vi inte direkt kunde ta med oss några ginkgoträd på färden vidare mot Italien.

Men en vattenkanna köpte jag med mig, i betydligt större modell än den jag gav i present till mig själv tidigare samma vår, och som passar lite bättre till balkongodlingen som annars suger rätt många enliterskannor varje kväll. Eftersom den dessutom matchade skorna och ju kunde sitta i knäet resten av bilresan var saken buteljerad och etiketterad samt nu även betald och tackad för på min mycket knaggliga högstadietyska!

På ena hörnet av marknaden låg en butik med borstar, och eftersom jag då jobbade i en sådan hemma i Stockholm blev jag genast eld och lågor. Där fanns hårborstar, sopborstar, dammborstar, nagelborstar, skrubb- och städborstar, badborstar, massageborstar, rakborstar och diverse andra borstar i alla tänkbara fibrer.

Skaften var av finaste olivträ, vilket gav vackra ådringar och färgskiftningar. Jag kunde inte motstå en ny hårborste men hade i efterhand velat ha hundra nya borstar. De var så fina allihop!

Nu var vi i behov av glass! Kaffe och bacio fick det bli.

(Andreas tycker han ser töntig ut på den här bilden men jag tycker han är söt och jag får visa upp den förutsatt att jag skriver att han tycker att den är töntig.)

I fönstret till en inredningsbutik tornade tvenne virkade päron i bautastorlek och jag blev mäkta inspirerad. Ni kanske minns att jag började virka på ett stort grönt åbäke i zpagettigarn senare den hösten men jag hade fel färgnyans och det blev inget mer av det.

På kvällen gick vi till en biergarten och åt under kastanjeträden. Andreas knäppte denna sommarbild av mig, svettig och svullen efter en middag som bestod av oststuvade makaroner och rostad lök (müncharna är inte så bra på vegetarisk mat), men glad ändå i midsommarkvällen.

Så gör vi ett abrupt hopp till dagen därpå, då vi packade ihop oss i bilen och (jag med vattenkannan i famnen) tog vägen genom Österrike mot Italien. I fjärran kunde vi skymta alptopparna. Dit skulle vi!

Vi kom fram till Sappada och Residence Borgo al Sole där vi skulle bo, framemot kvällen. Andreas och jag lagade middag i vår lägenhet, matade små italienska sparvar med resterna och såg ovädersmolnen rulla in i dalen.

Sceneriet var oerhört dramatiskt, och kolla anläggningen sen! Idylllll!

För att inte nämna alphunken. Mama mia.

Vi stod ute och beundrade bergen och kände på den fuktiga luften tills dropparna började falla med en ögonblicklig häftighet, då vi fick rädda oss in i huset igen.

Och så välkomnade Italien oss så med en skur av svalkande regn medan vi somnade som två stenar.

Fast det är inte riktigt sant för precis när det satte igång att vräka ner som värst kom Andreas på att han glömt sina skor ute på gräsmattan och fick komma till tjutande undsättning med snabba hoppsasteg. Därefter sov vi.