i min skissbok del 1: Jimi Hendrix, effsingar och jordgubbsglass

Något av det roligaste jag vet är att få titta i andra personers skissböcker! Okej, nu låter det som att jag är en sån som olovandes smyger in och läser folks dagböcker men det är alltså inte det jag menar. Jag tycker om när andra visar sin process och sina tankemönster genom att öppna sina anteckningsblock. Idéerna är så råa och fria där. Att få se de första skissade tankarna till ett projekt tycker jag förhöjer det färdiga alstret – helt oavsett hur resultat blir.

När jag skulle börja på HV köpte jag en skissbok att själv föra anteckningar och samla idéer i. Jag tänkte att jag kunde öppna den för er med jämna mellanrum, för säkert är det nån mer där ute som känner som jag! Här kommer första delen:

Den allra första skoluppgiften vi fick utgick från ett vykort som vi skulle förändra på valfritt vis. Jag fick ett slumpmässigt draget föreställande Jimi Hendrix. Här är kollaget jag gjorde med akvarellfärg, tygrester och ett gammalt hänge i mässing.

Till höger ser ni hur vykortet såg ut innan jag började bearbeta det, och till vänster är prov på olika material jag använde.

Tidigt på terminen fick vi veta att vi skulle börja samla trasor och annat material till en återbruksväv. Det här var mina allra första skisser till det projekt vi nu äntligen påbörjat. Det har letat sig långt bort från var det började, men vallmon är fortfarande med.

Vi hade ullkunskap och spånad (att spinna garn av ull heter tydligen inte ”spinning”) med Lillemor från Limmo Design.

Jag antecknade så pennan glödde – kanske för att kompensera för hur dåligt själva spånaden gick. Detta var i särklass den svettigaste och mest frustrerande dagen hittills, men snacka om att jag fått respekt för hantverket! Kommer aldrig klippa i ett garnnystan igen utan eftertanke, och jag lyfter på hatten för alla som ägnar sig åt handspånadens konst.

Här är en liten sur anteckning som jag tycker är rolig att titta tillbaka på eftersom den väldigt tydligt illustrerar min känsla av överväldigande där under de första vävlektionerna.

Sen gjorde vi en rolig formuppgift där vi tecknade olika strukturer och mönster med kol, kritor, flytande tusch och bläckpennor.

Efter ett tag övergick vi till att rita insekter på 2-3 minuter. Det urartade ganska snart och jag började namnge dem efter olika vävtermer. Här ser ni en Undflyende Ulleffsing, en Yvig Varpmätare, en Större Vadmalsstampare och nåt som bara kallas ”Skyttel”.

En Silkeskypert och en Kardkrypare, och så en illustration av min lärare.

Större Skälsprötsspinnare, Småullig Förskedare, Finmaskig Sidenknypplare, Mindre Vadmalsstampare och Allmän Solvkrokare. Att lära sig alla vävtermer är att lära sig ett helt nytt språk. Tycker det här vittnar ganska fint om mina känslor av överväldigande.

Sen gjorde vi en utvecklad version av vykortsuppgiften. Jag ska visa mitt resultat nån gång! Teno fick vara med och modellera.

Vilket han hade en del åsikter om.

Så följde tre dagar i färgeriet och lite väl många siffror för min ännu till viss del utbrända hjärna.

Vi växtfärgade och jag fick ett tidigare experiment av rostfärgat linne som liknade ”gamla bandage från andra världskriget” att genom efterbad i te och järnvatten övergå till kulören ”riktiga gamla liggsårsplåster”. Toppen.

Att lära sig färga var som att öppna dörren till en helt ny värld.

Så började vi planera för vår allra första väv! Här kan ni se hur min idé utvecklades från ganska färggrann till något helt annat.

Och just det här arbetet tycker jag är så roligt att få dela med mig av, för det är så lätt att tänka att det första som kommer ur en kreativ persons hjärna är ett konstverk men så behöver det ju verkligen inte vara. Ett alster går igenom många stadier innan det slutliga resultatet visas upp, och då är det dessutom våtspänt, borstat och draperat. I en skissbok syns den råa processen, från helt skräckinjagande färger till något mer enhetligt till absolut urtråkig gråskala och vidare till den kombination av jordgubbsglass och vanilj som till sist användes.

Hoppas ni har någon glädje av detta! Och öppnar nån av er sin skissbok för beskådan så låt mig genast veta!