Augusti innebar ett sakta men säkert förfall ute på min balkong. Temperaturen skiftade mellan kyliga höstnätter och kvävande högsommarhetta, det blåste mycket och säsongsväxterna gav med sig en efter en. Det första som dog var min märgärt. Det blev aldrig någon ”extremt högavkastande” klätterväxt av den som fröpåsen lovade, men antagligen var det mitt fel då det var det sista jag sådde och uppmärksamheten kanske lite trappades av där på slutet. Så slocknade balkonglådan med petunior, och en dag blåste det så mycket att tomaten brast och paprikornas fina gröna blad fransades halvt fördärvade. Det såg för tråkigt ut och sensommarrapporten jag tänkte ge er uteblev. Men nu mot skiftet till september har jag ställt i ordning, köpt ny fin ljung till balkonglådorna, sopat undan jorden från alla omkullblåsta krukor och plockat vissna blommor från de överlevande växterna. Så, utan vidare omsvep vill jag hälsa er välkommen till min höstbalkong!
Min vän Ronja räddade ett litet citrusträd från en sophög och jag fick adoptera det. Jag önskar jag tagit bild på det då, för jag hade aldrig anat hur fint det skulle ta sig efter bara lite lite omsorg.
Med lite vatten, sol och en något större kruka sköt det snabbt nya blad och därefter knoppar, och nu blommar det med doften av all världens jasmin! Det är så ljuvligt! Välkommen i familjen, lilla adoptiv-Kalamondin!
Den arma tomaten som gick mitt itu hade som tur var en annan gren kvar, så jag har fortsatt plocka frukt från den, och den knäckta toppen satte jag i en vas och lät solmogna några veckor, så det var ett världsligt problem. Snygg har ju den här plantan inte varit på länge.
Men min tomattjuv som jag satte som stickling har fortsatt att ta sig fint, alltså kolla på den! Lite magnesiumbrist i de nedre bladen men annars är den min främsta odlingsbedrift!
Och smaken på dessa går inte att beskriva. Jag har inte självkontroll nog att göra något speciellt med dem, jag bara trycker in dem i munnen som smågodis när jag är ute och vattnar. Så sanslöst gott!
Invid tomaten hänger mitt lilla insektshotell jag fick från Refo, men jag tror det kanske är lite för högt upp och sent på året för att riktigt attrahera några hyresgäster.
Lavendeln har så att säga satt sin sista potatis, men den får stå kvar och jag hoppas fåfängt på att kunna övervintra den. Jag döljer de överblommade knopparna med lite bråte på balkongbordet och en solcellsslinga med kulörta lyktor som jag äntligen fått tag i! Det innebär att jag bockat av allt på min önskelista från i våras, förutom en matta, och det är inte dåligt!
I den andra balkonglådan har jag satt ljung som lyser upp mulna dagar.
Mina paprikor är stora och gröna. Vissa partier har börjat skifta en aning mot orange, men det går oändligt långsamt och jag borde nog egentligen tagit in dem för några veckor sen. Vi får se om det blir någon skörd i år!
I kryddlådan står två sticklingar av rosengeranium som jag tagit från jobbet.
Och det var min lilla oas i sin tidiga höstklädsel!
Tidigare balkonginlägg:
+ Drömmen om en lummig balkong, och ”före-bilder” från april.
+ Balkongen i juni.
+ Årets potatisskörd.
+ Balkongen i juli.
Lämna ett svar