För prick två år sen visade jag er några av mina mest magiska loppisfynd: Dumbledores förstoringslas smyckat med en fågel fenix, Snapes trolldrycksflaska med sirliga silverdetaljer och en mässingsuggla som fungerar som nödbrevbärare. Idag vill jag visa några andra föremål jag räddat från second hand-butiker och loppisar genom åren, och som jag är alldeles säker på att Mundungus Fletcher eller någon annan lurifax snott med sig från Hogwarts för länge sen, för att sedan sälja vidare till intet ont anande mugglare. Som ni vet är det ytterst farligt att låta icke-magiker hantera förhäxade föremål, och säkert ställde sakerna till med ett eller annat missöde som ledde till att de till sist lämnades in på loppis – där jag fann dem.
Först ut är Snapes bläckhorn. Det är i glas med en kork av silver. Med detta gjorde han alla anteckningar i sitt exemplar av Advanced Potion-Making, vilket Harry kommer över i sjätte boken (ytterligare ett exempel på vilken farlig kraft som kan finnas dold i de vardagligaste föremål).
Jag köpte det på Myrorna vid Odenplan för vad jag tror var 85 (kronor, alltså inte siklar).
Det här halsbandet hittade jag på Huvudsta loppmarknad där det låg i tryggt förvar under glasdisken. Kassörskan varnade mig för att det kunde vara förhäxat, men jag kände genast igen Sybill Trelawneys gamla halssmycke som hon förlagt i the Room of Requirement, och tänkte att jag skulle köpa tillbaka det åt henne. Men Sybill hävdade att hon naturligtvis vetat var det befann sig hela tiden och tackade mig för ansträngningen men bad mig behålla halsbandet. Så det gjorde jag!
Sen har vi professor Sprouts blomspruta – absolut nödvändig vid uppdrivandet av mandragoror! Jag köpte den för 35 kronor på Erikshjälpen för säkert sju-åtta år sen utan att veta vad det var för manick, bara för att jag anade att den var magisk. Det var först när mitt odlingsintresse tog vid som jag upptäckte vad den var till för, och kanske finns det lite av Sprouts magiska gödningsmedel kvar i botten för denna blomspruta är hemligheten till alla mina växters välmående!
En annan klenod är detta lilla mått i mässing (eller renaste guld kanske), som en husalf i köket ”tappade bort” (fast jag misstänker narglar). Det har en stegrande bock graverad på skaftet och användes till att dosera Filchs Magiska Mirakelkur för Meningslösa Ynkar i het eldwhisky varje kväll. Vad han var på väg att straffa den stackars husalfen med är för hemskt att beskriva, men Dumbledore trollade fram en kopia och låtsades ha lånat måttet för att fiska upp ett tappat minne ur minnessållet, så allt löste sig som tur var!
Jag använder det varje dag för att dosera kaffe.
Det kanske mest fantastiska i min ägo är ändå Rowena Ravenclaws gamla smyckesskrin. Dekorerad med ett porträtt av hennes dotter på locket.
Jag köpte det på Loppisgallerian i Sundbyberg för bara hundra kronor. Inuti finns ännu fler skatter och magiska manicker, men dem tar vi en titt på en annan gång!
Har ni beslagtagit några förtrollade föremål på sistone?
Lämna ett svar