det bästa jag har
Jag skulle kunna skriva flera meter om det nya stallet, anledningen till att jag byter ridskola efter 12 år på den gamla och hur fantastiskt bra det känns att föra över hela min lön till världens bästa ridlärares konto för att få fara omkring på en knappt inriden sexåring en timma i veckan.
Men hur jag än vrider och hur jag än vänder på orden kan jag inte samla alla tankar och känslor eller formulera hur spännande och energigivande det är att få vara med och starta någonting alldeles nytt ihop med en riktig eldsjäl och förebild, två nära vänner och bara en handfull underbara hästar på en liten paradisgård långt ute i Ekerös urskogar.
Jag nöjer mig med att säga att jag fortfarande har träningsvärk efter terminsstarten i fredags, att jag längtar mig blå efter morgondagen och att jag kommer lägga alla mina sparpengar på privatlektioner och extrapass därför att jag bara vill göra hästrelaterade saker i resten av mitt liv.
Emilie
4 september, 2010 at 19:50Hej fina du, vad roligt att få läsa lite om nya stallet! Jag har varit nyfiken på att få veta hur det gått. Jag längtar otroligt mycket efter hästar och ridning när jag läser om vad du får syssla med… sjukt avundsjuk.
Jag börjar sakta komma tillbaka nu efter katastrofen som knäckte mig. Jag har slutat snörvla varje dag och fyller min tid med diverse grejer för att slippa tänka.
Så nu ska jag börja läsa din blogg ordentligt igen och kommentera massor och sen får vi ses snart tycker jag! :)
Många kramar
Matilda
31 augusti, 2010 at 08:23Shit så vacker och stämningsfull bild! Grymt bra jobbat – glädjen strålar ur den!
Mimmmmí
30 augusti, 2010 at 23:21vad roligt! =) Himla fin häst också. Jag saknar ridningen en del faktiskt.
Elin
30 augusti, 2010 at 20:00Det här gillas!!!! Ps. fixa plats åt mig om jag flyttar till huvudstaden ds.
Hanna
30 augusti, 2010 at 19:33Fint beskrivet, vissa känslor är helt enkelt för stora för att sätta ord på. Jag har sällan varit så säker på någonting som jag är på att det här kommer att bli den bästa hösten någonsin.