Jag har känt för att begå internetkamikaze i flera månader nu. Såhär i den intensiva försommarlivslusten är intresset för nätsammanknutna sysslor mindre än någonsin. Och jag vet att det blir höst igen och att man blir sysslolös igen och att det då är väldigt trevligt att ha en hel liten värld enkelt åtkomlig via en manick på skrivbordet, men jag är så innerligt trött på att höra mig själv hålla låda. Envägskommunikation ger mig absolut ingenting och det är det jag håller på med här. Det handlar inte längre om mina mindervärdeskomplex och bekräftelsebehov, det handlar om ren och skär uttråkning. Varför hålla monolog när jag kan föra diskussion?
Jag tar en veckas paus, under vilken jag ämnar hinna med ett Londonbesök. Vi hörs väl till nästa söndag, om inspirationen återkommit, och om jag nu ens vill att den ska göra det.
Lämna ett svar