att komma hem igen

Det är så ljuvligt att ha möjlighet att åka iväg en stund och bara göra annat, men hur underbart är det inte att komma hem igen? I onsdags kväll gjorde jag det till rosor och choklad.

Och till en som blev så glad att hon inte visste vad hon skulle ta sig till, som bara for runt, runt i lägenheten i femhundra kilometer i timmen, hoppade upp och ner på skåp, grävde i soffan, lekte med mina fingrar i gliporna mellan pinnstol-pinnarna och till sist reste sig upp på bakbenen för att fånga min hand mellan sina tassar.

Eller den här som låter en veta att man är önskad genom att hon lägger sig på rygg och blänger tills man kommer och klappar magen.

På de fyra dagar jag varit borta hade myntan blivit typ en meter hög. Jag fick sno den till en cirkel för att krukan inte skulle tippa.

Och vet ni vad mer som hänt? Alla mina sex sådda citronkärnor hade grott! Fyttirackarn vad glad jag blev när jag gläntade på plastpåsen!

Jag gick direkt upp på torsdagsmorgonen och jobbade, men i helgen var vi lediga och bara myste.

Ännu har jag inte riktigt kommit upp i mitt vanliga tempo igen, och det är rätt skönt. Ibland kan jag känna att jag behöver semester efter att jag varit på semester.

Har ni haft för er nåt särskilt kul på sistone?