I december tittade jag på, nördade in mig i och började brodera landskapssömmar. Jag som alltid tyckt bottensömmar är både fula och tråkiga beslöt att ändå prova själv. Efter några klassiska, regelbundna modeller började jag fundera på en mer asymmetrisk, oregelbunden väv och fick genast feeling.
Jag fick använda min största sybåge och spände sen upp många meter lintråd i ett stort nätverk på rostrött linne. När nätet var klart sydde jag fast varje korsning i underlaget med ett litet snett stygn. Väven består av 60 x 35 trådar och varje möte är fastbundet mot botten. Det innebär omkring 1500 stygn!
Asymmetrisk bottensöm, 34 x 34 cm, lingarn på linne. Själva broderiet är ca 23 cm i diameter.
Jag monterade den på kilram och som ni ser blev spänningen inte riktigt jämn. Jag vet inte om det beror på slarvig montering eller hur jag spände sybågen när jag först gjorde rutnätet. Kanske provar jag att montera om den någon dag för att se om jag kan få linjerna rakare, men egentligen tycker jag inte det gör så mycket.
Med en liten twist och annorlunda färgsättning visade sig bottensömmar visst vara för mig! Just nu bor den ihop med min målning the Post War Dream II, broderiet Strix nebulosa, en murgröna, Andreas kaktusvas, random ryggkota fyndad i den Gotländska dikesgrenen och en handdrejad lampa av Big little object, men flyttar gärna hemifrån om nån skulle vara sugen!
Lämna ett svar