the monkey and the plywood violin
Jag börjar känna en viss materialistisk tillfredsställelse för den samling jag byggt upp under åren. Jag äger en fulländad jordglob i plåt, mässing och alabaster (där länderna heter saker som SSSR, Eire och Grekenland), ett förstoringsglas från Baker Street, en rosenmönstrad kaffeservis i 33 delar, inte mindre än tre runda speglar, ett stort femtiotalssyskrin, en femarmad kandelaber, den blodröda Jacksons of Piccadilly-teburken och två dödskalleringar.
Men somligt står fortfarande kvar på inköpslistan, till exempel:
en brevkniv,
en sån 60-talsring med en silverkula som Franka Potente har i Lola Rennt,
en ritningshurts (sån som man hade i bildsalen i skolan ni vet, med stora, grunda lådor),
två bokstöd, gärna mässing i form av hästhuvuden eller något annat ståtligt,
ett bläckhorn,
en skjorta med manschetter (jag äger till och med manschettknappar, men inget att sätta dem på),
ett undervisningsskelett i naturlig storlek,
och ett hem med ett burspråk eller fönster djup nog att sitta i.
Vad sakletar ni efter?
Lämna ett svar