allmogemålat nyckelskåp av ett gammalt badrumsskåp

Hela vårterminen har jag jagat på loppisar efter ett rymligt nyckelskåp till jobbet. Antingen är det otroligt ute med nyckelskåp, eller otroligt inne för ingenstans fanns ett att finna. Min näst sista arbetsvecka slog jag därför till på ett gammalt muggigt badrumsskåp istället!

Här är tidernas kanske sämsta före-bild eftersom jag glömde att fota skåpsluckan vilken fick min huvudsakliga remake. Aja, ni kan säkert tänka er gulnad IKEA-laminat med en ful fräst dekor i lite av en timglasform.

Steg ett blev att skrubba och målartvätta hela skåpet.

På insidan skruvade jag sen fast lister och krokar, samt två bleck för hänglåset. Jag valde att inte lägga någon tid på att slipa och måla insidan eftersom nycklarna ändå kommer göra nya märken.

Dörren måste däremot få någon roligare dekor. Skulle jag hinna lära mig måla allmoge-inspirerade blommor min sista dag innan semestern? Jag läste boken Dekormålning av Marie och Lars Ruuth på bussen in till stan och började öva så fort jag kommit fram. Jag hade varken rätt pensel (rund, gärna mårdhår) eller färg (olja) så det fick bli en väldigt fri tolkning av allmogemåleriets faktiska teknik.

Jag upptäckte att kombinationen av ockran och den bruna akrylfärg jag tagit fram påminde om solrosor, och så experimenterade jag fram en allmogesolros med inspiration från bokens penseltekniker och landskapsbroderiernas bottensömmar.

Inte många timmar kvar nu och noll tid att tänka om! Jag skissade upp en bukett med tre solrosor och gick på lunch.

Här kommer äntligen en före-bild på skåpsluckan. Före, fast efter tvätt, slipning och grundmålning i grått.

Allmogeblommorna ska gärna målas i olja så färgerna hinner interagera och blandas med varandra under tiden man målar. Jag hade bara akrylfärg som är snabbtorkande och därför blev det inga processbilder under denna kamp mot torktiden.

Ta-daa!

Solrosorna är målade först som en brun oval, sen har jag gjort de gula kronbladen i två penseldrag styck medan jag snurrat skåpsluckan för att alltid arbeta ifrån mig. Snabbt dit med rödbrun färg på torr pensel och sist ett rutnät över blommans mitt som en flört med broderierna från samma tid. I den bästa av långsamtorkande allmogevärldar hade den bruna färgen från blommans mitt spridit sig till kronbladens fäste i och med att de målats vått i vått, men här fick jag istället lägga lite färg ovanpå.

Jag signerade med initialer och årtal som en riktig dalakrusare.

Och med ett par påtår kaffe till godo var nyckelskåpet klart lagom till att jag skulle gå på semester och därefter tjänstledighet. Puh!

Skissen satte jag upp vid min kollegas arbetsbord med en viktig uppmaning. Vill jag bli ihågkommen för någonting efter det här dryga året i kostymateljén så är det just värdet av att ta en paus och ett steg tillbaka. Nu slutar jag gå runt som ett vandrande dåligt exempel på hur det går om man stressar för mycket och övergår till att vara student! Äntligen!