gå på auktion – fördomar, erfarenheter och vad vi vann
Har du gått på auktion någon gång? Eller hör du till dem som är som jag som har varit oförklarligt nervös inför saken? Om du är det senare, är det här inlägget tänkt för dig.
Idag köper jag i princip allt vad gäller kläder, tyger till sömnadsprojekt, möbler och inredningsartiklar på loppis. Jag har både köpt och sålt saker på Tradera under massor av år och gjort ett par transaktioner via Blocket. Ändå har jag varit nervös inför konceptet slagauktion och aldrig vågat ta mig till någon. Det är ändrat på nu!
Är slagauktioner för damer med flor?
Våra livs allra första auktion var jag och Andreas på förra våren, i samband med att vi flyttat till Värmdö. Vi var ganska nervösa, varför vet jag egentligen inte. Kanske har det med det filmbilden att göra, att auktioner är en sysselsättning för rika knösar med pokerface, stor hatt och en liten nummerbricka. ”Såld för 45 000 riksdaler till damen i rött flor!” förkunnar förrättaren och slår med sin hammare medan inroparen öppnar en juvelbesatt portmonnä. Jag har varken hatt, is i magen eller 45 lakan till att köpa oljemålningar av kapsejsade skepp.
Nu gick vi i alla fall på vår första auktion den våren, och även om vi inte bjöd på någonting så kände vi oss lite varmare i kläderna efter att ha varit med och bevittnat processen. Där såldes alltifrån krukor till möbler och allra mest tavlor. Ibland för ett par hundralappar och något för tusenlappen. Men hattarna och de femsiffriga beloppen lös med sin frånvaro. Helt rimligt egentligen. Kanske hade jag en lite skev bild av vad auktioner egentligen är.
I söndags var det dags igen. Slagauktion med nystartade Gustavsbergs auktionskammare på Bistro Gustavsbergs uteservering. Den här gången skulle vi våga buda om det var något vi ville ha!
Visning av utbudet
Båda auktioner inleddes med fri visning av föremålen. Vi gick runt bland borden och antecknade numren på de saker vi var intresserade av. Katten Mia av Lisa Larson skrevs upp på listan liksom en blå urna. Det fanns också två terriers av Stig Lindberg.
Över huvud taget var det mycket småsaker i helgen vilket jag tycker är betydligt roligare än tavlor! Kolla miniknivarna liksom – de gick för 20 kronor trion till en lika liten kille. Men det förekom också en stol från porslinsfabriken, några ljuskronor, en sockerlåda, två kartor och ett par gamla blåslampor. Lite av varje, med andra ord, och säkert utvalt för att passa tid och plats.
Budgivning
Jämfört med mina fördomar var det en väldigt avslappnad och folklig auktion, eller vad jag ska säga. Vi satt på Bistro Gustavsbergs uteservering och auktionsförrättaren stod med mikrofon och visade upp artikel efter artikel. Inte i nummerordning utan mer efter slump och lust. Man budade genom att skrika högt och vinka, vid vinst betalade man direkt via swish eller kort. Väldigt smidigt, och inte alls någon anledning till att vara nervös. Det var jag ändå, peppad till tusen redan från första utrop fast det tog hela två timmar innan vi la vårt första bud. Det var ändå roligt att följa hela processen och gjorde inte så mycket att det dröjde innan våra favvogrejer dök upp. Väldigt spännande att se vem som köpte vad och vilka grejer det blev budkrig om. Inte alltid det man kunde väntat sig.
Vi skrattade mycket. Både med den förvånade kvinnan som vann en keramikbjörn för 20 kronor och fick en extra på köpet. Åt mannen som gissade rätt om vad metallbehållaren med pip använts till (lavemang) och därmed motvilligt fick den i gåva. Åt damen som köpte en korv åt auktionsförrättaren som han med stora svårigheter fick tugga i sig mellan allt han skulle hinna säga. Och till sist åt min explosion av energi när det som stod allra högst upp på vår lista äntligen ropades upp. FEMTIOSJUTTIOHUNDRA skrek jag i ett andetag och hoppade upp och ner med handen i luften som Hermione Granger vid ett läxförhör. Vi gick därifrån med tre vinster och mycket skratt i magen.
Vad vi vann
Urnan och Lisa Larson-katten lät vi gå, men tre saker budade vi på och fick med oss hem! Först vann jag en blombänk i teak för ynka 100-lappen. Tror jag hade fördel av att det dröjde till slutet innan den ropades ut, för folkskaran hade hunnit glesna lite.
Andreas bjöd 150 kronor för en golvlampa i mässing. Även där var vi helt chockade över att ingen annan lade sig i. Den behöver putsas och elen bytas men sen har vi budget kvar för en riktigt fin lampskärm. Precis vad vi letat efter till vår ännu ganska belysningsfattiga lägenhet!
Men mest exalterad var jag alltså när de här fyra små fiskmåsarna i trä äntligen dök upp, ihop med två domherrar. Efter att eventuellt har bjudit emot mig själv med min femtiosjuttiohundra-summa blev de i alla fall mina och därmed var vi nöjda, tog blombänken på släp och knallade hem med fynden.
För den som själv är nervös för att börja gå på auktion är mina tips alltså följande:
+ Gå på en första för att prova hur det är. Du behöver inte buda utan kan uppleva situationen bara. Notera hur budgivning och betalning går till, det verkar vara olika för olika förrättare.
+ Kom i tid så du hinner titta på alla föremål personligen innan auktionen börjar. Ha papper och penna med för att anteckna nummer på det du är intresserad av, personligen tycker jag det är osmidigt att göra i mobilen.
+ Tänk på att auktionshuset ofta tar ut en provision på ca 20% utöver priset du bjuder.
Det är kul och inte alls läskigt när man väl är igång!
Har du handlat på auktion någon gång, eller har du varit nervös så som jag var?
Cecilia N
28 september, 2019 at 19:22En himla massa saker/möbler har kommit hem till oss via auktion.
Minns att vi hyrde i andra hand, delvis möblerat. Första sommaren ropade vi in olika saker och observerade hur de ”kastade köksstolar efter publiken”. Alltså, det fanns ingen efterfrågan på köksstolar.
Nästa sommar hade våra ”medskickade” köksstolar börjat gå sönder och vi skulle köpa egna.
Då hade konjunkturen vänt må jag säga! Vi fick åka till flera auktioner för att äntligen få tag på stolar. Fem stycken av samma sort, fast i tre olika färger …
Bästa inropet var väl 25 kr för en vardagsrumssoffa, för 32 år sen. Tyvärr blev vi tvungna att göra oss av med den när den blev objekt för magsjuka, så att säga.
Det är den enda soffan vi köpt. Sen har vi bara ärvt mammas soffor.
Att gå på auktion och loppisar är jättebra sätt att skaffa sig sitt bohag. Förutom att ta över möbler som äldre generationer lämnar ifrån sig och som man har minnen från. Det mesta hemma hos oss har vi skaffat på de sätten.
Alicia Sivert
4 december, 2019 at 09:10Så roligt att läsa om dina erfarenheter Cecilia! Jag vill definitivt köpa fler möbler på auktion, det var så roligt! De flesta av våra är också begagnade men då från Blocket eller loppis och ofta kap – men inte såna kap som man verkar kunna göra på auktion med lite tur! :) Det var samma sak på denna faktiskt, att stolarna gick väldigt billigt. Värst var en uppsättning om sex pinnstolar i barnstorlek som ingen ville ha. Hoppas de kom till sin rätta senare.
Jaquline Hultman
24 september, 2019 at 14:50Vilken härlig dag det låter som! Jag har aldrig varit på aktion och får ökad puls bara av att läsa ditt super mysiga inlägg haha!
Alicia Sivert
4 december, 2019 at 09:08Det var sååååå kul!!!!
johanna
22 september, 2019 at 11:26vi går på en del auktioner, men det är sällan jag budar – och när jag väl ska göra det så blir jag nervös haha! Väldigt mysigt inlägg, och vilka fina fynd ni gjorde!
Alicia Sivert
22 september, 2019 at 17:57Tack, vad roligt att du tycker det! :)
Haha, jag förstår att den nervositeten inte går bort. Känner samma när en annons ska gå ut på Tradera! Sånt adrenalinpåslag :P