Idag är allra sista chansen att se Margareta Strömstedts dokumentär om Tove Jansson, från 1968, på Minnenas television via SVT-play.
Själv var jag ute i sista sekunden, som alltid. Och det ångrar jag nåt enormt för hade jag sett den tidigare hade jag hunnit göra om det flera gånger innan den ikväll försvinner in i tv-arkiven och lämnar mig med melankoli och ett pappersark fullklottrat av citat.
Jag önskar jag vore lite mer som Tove. Hon är så klok och ärlig. Och jag vill leva på en kal och stenig ö med min familj och alla naturkrafterna. Springa ut i en solblekt regnjacka och ta ner flaggorna när det blåser upp till storm, hänga vindskydd över blomlådorna och dra båten högt högt upp på den våta klippan.
Och skriva böcker som går att läsa hur många gånger som helst.
”Man hittar den där platsen som man har sökt hela sitt liv och så är där pissimyror.”
Lämna ett svar