befrielsen i att segla med hattifnattar, och att få komma hem

Frankrike var precis vad jag behövde. Slottsträdgårdar, korsvirkeshus, mausoleum, rödvin och ruiner. Jag känner mig fylld av ny kraft och inspiration och har haft tid och rum att se saker ur andra perspektiv och vinklar än man gör när man vadar ankeldjupt i verandalivets mangroveträsk. Klassisk semestersjälvinsikt, helt riktig i sin kliché.

Men tolv dagar var också precis perfekt lagom för att jag skulle börja längta hem till min trygga mumindal, och till er. På att sortera in LP-fynden i hyllan, putsa mina nya fina kandelabrar (vänta bara..!), göra verklighet av alla idéer (har försmäktat utan handarbete i tolv dagar) och framför allt att få visa er alla de vackra platser som jag besökt.

Är trött och glad och matt inför den hårda arbetsvecka som komma skall. Bävade också lite för de 64 mejl Jarvis buffrade fram, men det mesta visade sig komma från er. Massor med peppande ord och omtanke lämnade här, till mig, inför min hemkomst, bara sådär.

Tack för att ni får mig att längta till min vardag. Tack för att ni uppmuntrar mig att njuta och dela med mig av allt jag sprängs av att hålla inom mig. Tack för att ni inspirerar mig.

Det enda jag egentligen har att anmärka på är att någon låtit Slytherin vinna elevhemspokalen. Ska man inte kunna ta semester i ett par veckor ens? Skäms!