fantastisk nyhet nummer två

Ja har ljugit för er. När jag visade bilder från min lägenhet och skrev ”Ungefär såhär bor jag” så var det osanning. Redan när inlägget publicerades såg det här:

Mer ut såhär:

Jag fick nämligen, med det kortaste varsel någonsin, möjlighet att flytta. Och inte bara flytta, utan flytta ihop, med Andreas och katterna. Som om livet vore nån jävla dröm.

Ledtrådarna fanns faktiskt där redan i förra inlägget, flyttkartonger i hallen och under bordet i sovrummet. Jag fotograferade av allting för att ögonblicket senare börja packa böcker, garner, udda kaffekoppar, mässingspinaler, penslar, lim och rundstickor i lådor.

Precis som med den förra lägenheten är det en släktings vi nu får låna. Min farmor bor för närvarande på ålderdomshem och vi får hyra hennes trea i andrahand. Trea = arbetsrum. ARBETSRUM! No more symaskin on the matbord, no more plocka undan till middagen, no more garnnystan i garderoben! Fatta lyxen. Jag fattar ännu inte.

Så de senaste dagarna har jag plockat ihop hela mitt liv, hjälpt till att plocka ihop hela Andreas liv, och därtill magasinerat och märkt upp hela lägenhetsinnehavarens liv i lådor och kartonger vi kånkat upp på vinden. Ett ganska utmattande jobb om en säger så. Sen tillkom en horribel flyttdag då vi körde fyra personers bråte till tre nya hem (min bror flyttar in där jag bott och en del möbler lämnar ”vår” lägenhet för att bo med farmor). Ovan ser ni Andreas hemma hos oss efter att ha kört sina grejer dit, mina grejer dit, lägenhetens grejer till ålderdomshemmet och lillebrors grejer till min ex-lägenhet. Tio timmar tog det inklusive rast med kaffe och hallonrutor på innergården. Gode gröt vad vi var trötta.

Just nu bor vi alltså i en total oreda och är fortfarande inte kloka på var nånting står eller om allt verkligen kom med (vi glömde till exempel en hel säck med kläder i Andreas garderob och jag letade efter min mjukdjurspanter i en evighet innan jag hittade honom med huvudet ner i en sopsäck (mamma, du är en mördare!)). Vi har inget fungerande internet och saknar katterna (som flyttar efter när risken för svanskläm under flyttkartong är något mindre) och är helt förvirrade men så så lyckliga. Två frukostar har vi hunnit avverka i vårt nya gemensamma kök, de flesta böckerna är på plats i sina hyllor och det går att ta sig från kök till sovrum utan att hoppa hage. Det ser ut att bli ett fint liv, det här!