sommarminnen som kreativ inspiration – tre bildlektioner
Rostig hästsko, målad i kinesisk tusch på växtpapper.
Den här terminen har jag utgått från sommarminnen som inspiration för flera elevgrupper. Idag tänkte jag visa er hur det kan se ut och berätta hur jag använder samma utgångspunkt för att skapa lektioner inom olika inriktningar, åldrar och nivåer!
Mina tre sommarminnen
Jag bad eleverna ta med sig tre stycken sommarminnen var. Det kunde vara föremål de använt mycket som ett par solglasögon eller en keps, någonting de hittat i naturen som en snäcka, eller en souvenir från en resa eller utflykt. När jag presenterat läxan har jag varit så noga jag kan med att ge exempel på totalt vardagliga föremål, eftersom inte alla har möjlighet att åka långt bort på semester eller köpa minnesföremål.
Vi har börjat lektionerna med att samlas i ring och berätta kort om våra sommarminnen. Det gör att eleverna får lära känna varandra lite bättre och tränar på att prata inför gruppen. När vi gått ett varv har jag visat mina egna: två kottar från en park i Köpenhamn, en skev och rostig hästsko jag hittat på promenad här på Värmdö och ett vykort från Glyptoteket, föreställande Vindens gudinna (ca 440-430 år före vår tideräkning).
Bild och form
För eleverna som går kurser i Bild och form har jag efter samlingen konstaterat att detta är våra minnen från sommaren 2018. Men hur hade det sett ut om vi istället gjort en tidsresa till sommaren 1918? Hur såg världen ut då? Vad hade man för kläder? Fanns det elektricitet och rinnande vatten? Mobiltelefoner? Var kameran uppfunnen?
Eleverna har fått svara efter den kunskap de har, gissat och jag har fyllt i. Vi har konstaterat att film och bilder var svartvita och utifrån den tanken har jag berättat att vi ska måla våra sommarminnen som om de vore minnen från en tidsresa till sommaren 1918.
Därefter har jag presenterat den svarta färgen vi ska använda och hur en behöver tänka när en målar med en enda färg och papprets vita yta. Analysera motivet, spara ut högdagrar, jobba från ljust till mörkt, detaljer sist.
Jag har kört uppgiften med Bild och form-elever i 8-15 års ålder och använt flytande kinesisk tusch eller svart täckfärg i puck beroende på erfarenhetsnivå.
Två kottar från en park i Köpenhamn. Målad med svart täckfärg i puck.
Vindens gudinna. Målad med svart täckfärg i puck.
Teckning och illustration
Jag har en grupp i Teckning och illustration (11-13 år). De har haft samma introduktion till uppgiften som Bild och form-eleverna, men istället för flytande färg har jag erbjudit fineliners, alltså tunna svarta tuschpennor. Jag började då med att gå igenom olika skuggningstekniker för tusch redan lektionen innan då eleverna provade olika metoder i olika fält. Nu fick de utveckla teknikerna och applicera dem i ett motiv.
Två kottar från en park i Köpenhamn. Den vänstra skuggad med skaffering (linehatching) och korsskuggning (crosshatching), den andra med prickar.
Vindens gudinna. Skuggad med tuschpenna. Ingen särskild skuggningsteknik utan nästan framklottrad med sökande rörelser och en penna som knappt lyfter från pappret.
Design
Sist har jag en grupp i Design (14-22 år) där upplägget varit ett helt annat. Efter rundan där alla berättat om sina sommarminnen har jag visat olika exempel på förpackningar medan vi försökt lista ut till vem produkten är tänkt. Hur kan en tolka typsnitt, former, färger, materialval och symboler? Vad säger de om köparen och köparens behov eller längtan? Eleverna har därefter fått i uppdrag att göra om sitt sommarminne till en produkt och förpacka den så att den blir säljbar. Hur får man någon att vilja köpa en rostig hästsko och ett par gamla kottar? Vem skulle köpa dem?
Till förpackningsskisserna har vi använt akvarell, akvarellpennor och tuschpennor.
Köpenhamnskottar – ett minne för livet. Individuellt förpackade i varsin kartong (gjord av äkta tallpapp), sammanhållna med en liten magnet. Färgskalan är dov och naturnära. Köparen är hipsters med god ekonomi. En kul souvenir, men inte för kul.
Tecknad med markers och tuschpenna.
Lyckoskon – från en riktig häst! Kunden är unga hästtjejer eller egentligen föräldrar till unga hästtjejer. Förpackningen skvallrar om innehållet, ingen annan information behövs. ”Alla hästtjejer vill ha en hästsko.” Förpackningen är gjord av rosa cellofan som blänker i grönt och lila med en gyllene lapp fäst med guldsnöre. När jag visar det här exemplet pratar jag också om stereotyper inom formgivning, hur en antingen kan använda sig av dem och överdriva dem – eller vara medveten om och försöka motarbeta dem. Jag driver också med mitt eget 10-årsjag som fick en hästsko av min moster och tyckte det var bland det mest magiska och fina som fanns (jag ångrar fortfarande att jag gjorde mig av med den och är glad att jag nu funnit en ny).
Tecknad med tuschpenna och akvarellpennor.
Avslut
Vi har jobbat 1,5 till 2 timmar med uppgifterna och i slutet samlat alla bilder tillsammans. Vad ser vi? Vilka känslor får vi? Hur har olika personer tolkat sina minnen och på vilka sätt använder vi teknikerna? Hur känns det att jobba konstnärligt med ett minne från sin sommar?
Och så kan en bilduppgift med mig se ut på tre olika vis!
Fler inlägg inom #bildpedagogik:
+ Du ritar som en nioåring
+ Bildlektion: Rita naturföremål på tid
Cecilia N
25 oktober, 2018 at 10:03Kul upplägg!
Jag tänker att det är kul för dig också att vända och vrida på samma utgångsmaterial och inte behöver
rata roliga idéer som du kommer på längs vägen till en av gruppernas uppgift.
Designuppgiftens kottar påminner mig om att man kan köpa kottar doppade i bra brännbart material (tänk stearin, men jag tror det är nåt annat) i en presentask för att ha som tändmaterial på utflykt! Sant!
Alicia Sivert
25 oktober, 2018 at 10:14Absolut! Det är lika kreativt för mig att hitta på uppgifter som för eleverna att genomföra dem :) Och så får jag ännu mer inspiration av deras tolkningar och tillvägagångssätt. En väldigt positiv spiral!
Haha ja, jag har faktiskt sett dem och nu när du påminner mig om dem inser jag att de säkert varit omedveten inspiration till min tolkning!