Mormors bok var ett omfattande projekt i många steg och såklart har jag massor av processbilder! Idag tänkte jag visa er några minnen från när jag skapade den. De här lingonkvistarna i min anteckningsbok var de allra första funderingarna som tog form på papper.
Skisser
Thea hade skickat en lista över ord som skulle porträtteras och en hel del referensbilder. När en jobbar med någon annan persons minnen är det viktigt att varje detalj blir rätt, och därför gjorde jag först skisser av alla motiv.
Fick veta att tändstickorna inte bränns, utan används till poängräkning i Yatzy och fick genom dialogen med Thea inblick i en släkts traditioner och vanor. Så evinnerligt fint!
Illustrationer i akvarell
Så skulle jag måla alla bilder i akvarell. Tolv små motiv i högra hörnet av varje uppslag, och en stor renfana att inleda berättelsen. Jag använde ett tunnare akvarellpapper, 200 g Canson Montval, som är ganska uselt som akvarellpapper beträffat men som kommer till sin rätt som boksidor. Tjocka fina sidor där inte bläcket riskerar att lysa igenom, och lagom för mindre akvareller utan alltför mycket väta. Eftersom boken skulle bindas med vikta ark och söm i mitten var jag tvungen att lyckas med en bild på varje sida av pappret. Det var lite nervöst men gick bra, bara en sida à två bilder fick göras om.
När jag målade hade jag skissen som kladdpapper för att blanda färger.
Jag använde visst inte mina vanliga Winsor an Newton-färger utan den loppisfyndade Reeveslådan jag hittade på Brick Lane.
Bokbinderi
Så skulle arken vikas och inlagan sys ihop.
Ryggen limmades och säkrades med en bit linnetyg. Limmet fick sen ligga i press i något dygn för att torka.
Pärmarna kläddes med ett grått, återbrukat linnetyg (samma som jag använt som bakstycke till Strix nebulosa och Farfarstugan) stärkt på avigan med vlieseline. Ett tunt, mörkgrått papper limmades mot pärmen och sen mot inlagan. Det var det svåraste med hela bindningen och jag svettades mig igenom hela proceduren.
Det allra sista jag gjorde var att limma den lilla fickan mot bakre pärmen och måla några rosor på lappen från mig.
Sen slog jag in och skickade boken till Västerbotten. Tackmeddelandet till Thea skrev jag på en av de bortvalda akvarellerna och en handbroderad lavendelpåse slank med i paketet. Thea kompletterade boken med en maskinskriven lapp med förslag på titlar och frågeställningar, och så lämnades gåvan över till hennes mormor!
Och det var några processbilder från ett av mina absolut mest omfattande projekt! Tänk att så mycket arbete kan gömmas mellan två pärmar. Jag har sagt det förr och jag säger det gärna igen – det är något magiskt med böcker ändå.
Lämna ett svar